Jag kan lyssna på musik!!!!

Jajamensan, så sant som jag säger det :D

Jag har äntligen installerat ljudkortet jag köpte till denna bärbara dator och det innebär att jag äntligen kan lyssna på musik via datorn.
Jag har ju gjort några tappra försök förut, men en laptop är inte gjord för att ge ett bra ljud, snarare ett toknaket och avskalat ljud, så jag har inte pallat att lyssna.
Men nu minsann låter det faktiskt som det gjorde på den stationära datorn som jag lämnade hos svampmannen, och det är riktigt riktigt skönt :)

Bara jag nån gång får möjlighet att köpa ett par nya datorhögtalare oxå så kommer det bli finfint. De högtalare jag har nu är ju spräckta, så det sprakar fint lite nu och då, men det är ju iaf lite djup i ljudet :D

Sen har vi ju den grejen oxå att det varit svårt för mig att lyssna på musik senaste tiden... eller ja, senaste 1,5 åren... Det har liksom rört upp för mkt i mig, massa känslor som jag inte fixat att känna, så jag har låtit bli att lyssna eftersom jag hatar att känna saker.

Jag bestämde mig för ett tag sen att jag måste börja lyssna igen, även om det ger mig jobbiga känslor, för musik är ju normalt görviktigt för mig.. Jag började lite lätt och tyckte det gick ok, men sen blev det några veckors uppehåll.

Nu satte jag iaf på min spellista med musik som normalt ger mig bra känslor och lite energi. Just nu är det dubbla känslor när det gäller den musiken, men jag lyssnar åtminstone, det är ju ett steg på vägen ;)

Idag har jag en riktigt trött dag, hela jag känns helt slut.
Vet inte om det är pga att jag inte ätit järntabletterna på tre veckor nu, eller om det "bara" är att jag är trött i huvudet (alla tankar som snurrar precis hela tiden kan ju trötta ut även den piggaste människa).
Ska ringa och höra med diabetessköterskan om jag kan få telefontid med läkaren angående järnet. Han skulle egentligen ringa förra måndagen, men gjorde aldrig det...

Just nu, i skrivande stund, har jag en okänd hankatt liggande under min soffa. Helt normalt, jag vet *harkel*

Det är ju lite katter som kommer och går på Heddas ramp och tittar in genom fönstret med jämna mellanrum. Det har varit lugnt några dagar nu (antagligen pga all snö), men nu börjar dom komma igen.

Det började med den stora hankatten som alltid går upp på rampen, kollar in genom fönstret med lite bedjande blick, och sen trycker han helt iskallt upp rumpan mot fönstret och pinkar. Jättetrevligt, verkligen... Jag tycker faktiskt det är lite väl otrevligt, även för en katt måste jag säga ;)

Men den hankatt som är här inne nu pissar inte här ute på rampen, han verkar åtminstone vara kastrerad (vilket den stora gangsterna definitivt inte är).

Jag öppnade fönstret för att prata lite med honom, eftersom han stod på rampen och såg allmänt tilltufsad ut. Jag har gjort det förut några gånger (ja jag vet, jag är alldeles för snäll/dum!!!!!).
Jag vet ärligt talat inte om han har nåt hem eller inte, ingen aning. Han har ingen tatuering, inget halsband, och ser allmänt misskött ut.. Mitt hjärta blöder för honom med andra ord, mitt katthjärta alltså...

När jag stod där i fönstret och pratade lite med honom (han satt på rampen) så ringde Fröken Anka på mobilen och jag sprang in i sovrummet för att plugga in laddaren eftersom batteriet nästan var slut. Och sen pratade jag med Fröken Anka.

När jag kom tillbaka till vardagsrummet insåg jag att jag aldrig stängde fönstret och katten var borta. Jaha, tänkte jag, han gick väl då, Hedda skrämde väl bort honom. Men nä, då hör jag Hedda morra i riktning mot soffan, och därunder ligger karln...

Så hur fan jag ska få ut han nu har jag ingen aning om. Jag är mest livrädd för att han ska kissa nånstans, eftersom han är hankatt. Det stinker ju som fan...

Vänta, nu tror jag han förflyttat sig till köket *springer iväg och kollar*

Japp, han var i köket, käkade upp tjejernas mjukmat som att han aldrig sett mat förut..

Jag lyfte upp honom och ställde honom på köksbänken, tänkte att jag ville ta en titt på honom. Han var jättegosig och jag tog en grundlig titt på honom, iaf så grundlig som möjligt.. Han hade sår lite här och där, bland annat ett på tassen som inte såg så fint ut... Han måste ha varit i många slagsmål, antagligen med stora gangstern, han hade rivsår i ansiktet osv..

Och jag kan säga att han verkligen stank kattkiss. Hankiss alltså, ni vet den där otroligt äckliga doften. Inte lika starkt som gangstern, så han är nog kastrerad, men han har nog inte blivit tvättad på bra länge. Vilket han skulle behöva... Hela han var smutsig och luktade kiss...

Vad gör man? Kan man ringa nånstans och berätta om honom, nåt djurställe eller nåt?

JAG kan ju inte ta hand om honom, jag har inte ekonomi för det, och sen måste jag tänka på töserna oxå. Så vad gör man? Han är ju uppenbarligen misskött, om han ens har nåt hem (men det borde han ju ha, eller iaf nån gång ha haft, eftersom han är gosig)...

Efter min lilla titt på honom så lyfte jag upp honom och släppte ut honom, så nu är han ute iaf...
Och ute på rampen satt gangstern när jag kom för att släppa ut stackarn som varit här inne... Lillstackarn skippade rampen och hoppade rätt ner i snön nedanför fönstret och sprang iväg, han kände nog inte för ett till slagsmål med gangstern....

Jävla skit att min rätta mobil lagt av, jag har ju faktiskt en bild på honom där när han sitter på rampen, tog det för några veckor sen...

Jaja, jag får klura lite på vad man gör, svårt att bara låta det hela vara...

Imorrn blir det en jobbig dag, iaf med mina mått mätt ;)

Svampmannen bokade in lagning av bilen kl.8 på morgonen, ute i Askim (säger inte icke-göteborgare så mkt, men jag kan säga att det är en bra bit härifrån), och eftersom han är utan körkort till mitten av juni (han åkte ju dit för rattfylla eftersom jag ringde polisen när han körde och de äntligen hann ta honom) så är det ju jag som måste köra.
Svampmannen följer med, men jag måste ju ta mig ut till Hisingen för att hämta bilen (tar ungefär 50 min med spår och buss), åka ut till Askim, sen ta buss eller spår tillbaka till Hisingen, för kl.11 har jag möte hos Af. Sen ska vi väl hämta bilen igen nån gång på eftermiddagen antar jag...

Så, imorrn kommer jag vara död när jag väl kommer hem, det är ett som är säkert. Jag hoppas bara jag tar mig igenom dagen utan att helt braka ihop.
Just ja, mellan Af och upphämtningen av bilen (när den är klar) måste jag åka ut hit igen för att lämna in de sista papperen till soc, sen tillbaka in till stan igen...

Fy fan, blir illamående bara jag tänker på det.. Sånt där blir för mkt för mig och mitt lilla huvud...

Sen på fredag morgon måste jag åka till svampmannen igen så jag kan köra han och Lillen (ena hans katt) till veterinären eftersom lillgrabben ska kastreras. 8.30 ska han vara där, så jag måste väl åka hemifrån senast sju antar jag... Förhoppningsvis är Volvon lagad då, annars måste vi försöka låna Fröken Ankas bil på nåt sätt...

Suck suck suck...