En blandad helg

Jag har haft en helg med både det ena och det andra kan jag nog säga. Mycket ångest över pengarna som inte finns, men även små ljuspunkter och trevliga stunder.

Inte tog jag mig till Ica i fredags heller, nä, det var för mycket för min lilla kropp *harkel* Det blev inte förrän i söndags jag lyckades släpa mig dit, men bättre sent än aldrig ;)

Men oj vad jag fick handla när jag väl gjorde det.

Jag blir alltid så förbannad när jag måste släpa massa tunga kassar uppför trappan på vägen hit från spårvagnen. Alltså, jag blir på riktigt dåligt humör och drar tusen olika otrevliga ramsor under tiden jag släpar och kånkar på dessa kassar.
Fast ramsorna dras bara i mitt huvud, vilket vi får vara tacksamma för, annars skulle nog folk tänka både det ena och det andra om mig *skratt*

Jag tycker att jag borde vänja mig vid trappan, men nä, inte en chans.
Det är absolut inga problem att gå i den så länge man inte har nån extra vikt att kånka på, men så fort man bara har två extra kilo på sig så är det kört.

Ser verkligen inte fram emot vintern, då blir det ju isbana i stället för trapp, och hur jag då ska kunna kånka matkassar utan att dra ramsorna så att alla runtomkring mig hör återstår att se...

Men men, jag tog mig till slut hem med alla kassar, det är väl huvudsaken :)

Innan Ica gick jag och röstade.

Jag blir alltid så nervös innan jag ska rösta, för jag har alltid glömt bort hur det går till haha. Det känns alltid som att det är första gången i hela mitt liv jag röstar, och jag och nya situationer är ju inte så bra kombination.

Men jag lyckades iaf lägga min röst utan större missöden. Inte för att det nu spelade någon roll, dom blå vann ju ändå (skitstövlar), men jag gjorde iaf det jag kunde för att försöka förhindra det.

Och herregud, Sverigedemokraterna fick fler röster än vänsterpartiet och kristdemokraterna! Vart är vi på väg? Riktigt skrämmande tycker jag *ryser*

Efter jag röstat och varit på Ica i söndags så fick jag trevligt besök. En ny kompis helt enkelt, som jag träffat på nätet (precis som jag gjorde med Fröken Anka).

Det är en kille, Magnus, men det är bara kompisar som gäller från bådas håll, det är helt solklart. Och han är så fantastiskt rolig. Och störd såklart haha. Han och jag är så lika att det är skrämmande, även om vi är två helt olika personer.

Vi hade det iaf jättetrevligt och bakade äppelpaj, drack lite te och tog det bara lugnt. Och skrattade massa. En riktigt go människa är han helt enkelt.

Han hade ett eget företag tills för 5 år sedan då han gick in i väggen. Men nä, Magnus ska inte gå in i väggen som vanligt folk. Nä, han lyckas på nåt jävla vänster gå förbi stadiet "gå in i väggen" rent psykiskt, och det slutar med att han får en hjärnblödning vid 30 års ålder. Herregud alltså.

Han är helt återställd nu, kroppen fungerar som den ska osv. Och det är helt otroligt, läkarna visste inte om han någonsin skulle kunna gå igen. Men han är en fighter, big time. En riktigt imponerande människa må jag säga.

Efter hjärnblödningen fick han depression (inte så ovanligt i såna fall) och är nu på väg ur den, fast han har några steg kvar. Ungefär som jag.

Nu har han sadlat om, från att vara it-snubbe med eget företag, till att gå en utbildning för att bli silver-/guldsmed.

Ja jävlar i min låda, vilken kille. En sån där kille man läser om i tidningen liksom, en sån som vägrar acceptera att han kanske aldrig kommer kunna gå igen, utan ger sig fan på att fixa det. Och fixar det.

Jag tror vi kan bli riktigt bra kompisar, så nu kan man nog säga att jag har ännu en kompis här i götet, det är bra :)

Idag tog jag mig inte iväg till jobbet. Min kropp är som cement. Jag har ju haft en period nu ett tag då jag inte riktigt tagit mig ur sängen på morgnarna.
Jag vet inte riktigt vad det beror på, men har mina aningar. Jag måste lägga om lite saker i mitt liv tror jag, ska testa och se om det hjälper.

Men, jag har tänkt att även om jag nu då inte lyckades ta mig iväg till jobbet så ska jag inte sitta här hemma och hänga med huvudet.
Nä, jag ska tvinga mig själv att antingen virka, sticka eller sy lite. Hjärnan behöver lite stimulans, även om den just nu mest bara verkar sova hela tiden haha

En sak jag lärde mig i helgen är att jag absolut inte är redo för ett förhållande, jag är nog inte ens i närheten av att vara halvredo för nåt sånt. Nej, det lärde jag mig inte genom att träffa magnus, jag lärde mig det genom att träffa en annan person.

Så nu vet jag att jag inte pallar att släppa in nån i mitt liv, inte på det sättet iaf.

Jag visste väl egentligen att det var så, rent förnuftsmässigt, men nu fick jag även KÄNNA det, och det är då jag först brukar fatta saker och ting. Det får vi tacka för :)

Dags att försöka fixa nån slags lunch, ett av alla min missions just nu är att försöka få ordning på maten så jag äter riktigt. Man fungerar inte utan mat, så enkelt är det, men jag verkar ha väldigt svårt att förstå det ;)