Jag har en lampskärm här hemma jag tänkte att jag kan jobba med, då gör jag ju iaf nån nytta, men än har jag inte kommit igång.
Jag kommer nog aldrig riktigt förstå varför vissa dagar känns värre än andra.
Eller jo, jag förstår såklart att livet är en berg- och dalbana, så är det ju för alla, men jag förstår inte varför dalarna måste vara så djupa.
Dalarna är så där djupa att man helst vill ge upp (men jag tror inte jag någonsin skulle helt ge upp, jag är för envis för det).
Så där djupa att man bara vill gråta, men inga tårar kommer, det enda som händer är att det mörka och ihåliga i en bara blir större och starkare..
Så där djupa att man inte vet vad man vill (för man vill absolut ingenting), inte vet vad man behöver, och man går omkring med känslan av att man inte vill vara här (samtidigt som man vet att det inte skulle spela någon roll om man var någon annanstans, man skulle ändå känna precis likadant).
Nä, fy fan för dalar, dom tycker vi inte om...
Tänkte ta en liten tupplur nu och se om jag mår bättre efter det. Med pannkaka och Atarax i magen kanske det faktiskt funkar ;-)
Published with Blogger-droid v1.6.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar