trötter

Herre hjärtanes, jag tror jag måste byta namn till "ständigt groteskt trött". Jävlar i min låda vad trött jag varit de senaste veckorna. Varför? Ingen aning.

För att jag nu jobbar fyra dagar i veckan (fast bara 5 timmar varje dag)?
För att det är mörkt ute och jag blivit påmind om hur göteborgs blöta vintrar brukar vara?
För att jag inte har några vattentäta skor och därmed kommer vara ständigt blöt om fötterna i vinter (det blöta har redan börjat, mina tår får russinhud så fort jag varit ute)?
Eller är det bara för att jag är fröken apa och alltid varit/är trött?

Som sagt, ingen aning har jag, och det gör det ju onekligen lite klurigt. Om jag hade vetat orsaken till det hela hade jag kunnat göra nåt åt det. "Det man inte vet om lider man inte av", yeah right *fnyser*

Kanske det är så här varje höst/vinter, bara det att jag förtränger det från år till år.. Inte helt omöjligt när man tänker på vilka fantastiska förträngningsmekanismer jag har haha

Jag hann med en liten snabbis på stan i fredags innan jobbet. Skulle på Barbarella och köpa spiral så jag kan fortsätta töja mina hål i öronen, och så hann jag med en liten byxprovning på Lindex.

När jag stod där i provrummet trodde jag att jag skulle svimma.
Nej, inte pga den känsla som alltid uppstår i ett provrum (att man är groteskt ful och dallrig). Nej, det som skådade mitt Quasimodo-öga var fan i mig ett åderbråck!!! Mitt livs första åderbråck!!! Hallå, jag är bara 30!!!

Under högra knävecket var det placerat och helt plötsligt susade miljarder tankar runt i mitt lilla huvud.

"Dags för stödstrumpor (varför började jag inte med det i tid?)."
"Jaha, det ultimata beviset på att jag är överviktig."
"Kan man inte ta bort sånt med laser nu för tiden? Vad kostar det?"
"Hjälp, kommer jag dö inom en snar framtid nu?"
"Varför får jag för mig att åderbråck har med döden att göra?!".

Men kära vänner, när jag kom till jobbet och visade upp mitt åderbråck fick jag ett stort "nej Jessica, det där är inget åderbråck, det där är ju ett blåmärke" från Eva-Lena, så det var helt enkelt ett blåmärke. Och det stämde, nu är det borta *skratt*

Igår julskyltade vi på jobbet, trevligt som bara den var det.

Fy vad jag gillar Eva-Lena, bättre chef kan man omöjligt hitta.

Vi avslutade julskylten med att äta på en restaurang alldeles i närheten av affären, såååå gott var det. Tror faktiskt den restaurangen skulle kunna bli en favorit. Massa italienska grejer, och min vegetariska ravioli (färsk pasta med spenat och ost) var så god att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Det är inte ofta jag upplever såna matkänslor numera, så det var riktigt trevligt :)

Det blir inga bilder idag, har inte orkat fotografera nåt. Eller, sanningen är väl mer den att jag helt enkelt inte orkat föra över de bilder jag tagit, och jag är alldeles för trött och lat för att göra det nu ;)

Nu måste jag verkligen hoppa i sängen, jag har läst nånstans att sömn är väldigt viktigt för att undvika trötthet :)