Jag ska försöka sammanfatta de senaste två veckorna med några få korta ord och meningar, mer orkar jag inte...
Jobb, jobb, jobb. Stress, mer stress än fröken apa klarar av. Stressen gav mkt jobbfrånvaro, vilket skapade ännu mer stress och ångest. Ond cirkel? Yepp, big time.
Julveckan kom, jobbstressen lugnade ner sig eftersom alla juljobb var klara. I stället kom julklappsstressen. Och pengaångesten.
Massa stress och panik över julklapparna, hur skulle jag hinna fixa allt? Och hur skulle jag ha råd att fixa allt?
I slutänden behövde jag inte oroa mig för julklappar och vara stressad över resan upp till Sundsvall. SJ ställde nämligen in mitt tåg dit upp. Muppskallar.
Jag måste helt seriöst skicka en 10-årskalender till SJ:s boss där jag i juli, varje år, ska ha skrivit "Dags att seriöst börja planera inför vintern. Vintern betyder snö.", för något verkar det ju vara som han inte förstår.
Julveckan har, efter det inställda tåget, mest bara varit grå. Jättefint med snö, till och med fint väder de flesta dagarna. Men jag har känt mig riktigt grå inombords.
Gött att slippa julstressen, men inte på det här sättet. Jag hade velat få välja alldeles själv att stanna här nere över jul, och i så fall hade jag kunnat planera lite. Nu blev det bara ett stort pladask, rätt i ansiktet, samma dag som jag skulle ha åkt upp.
Julen firades uppe hos Ulla-Bella, tack gode gud för att jag fick vara med dom. Julmat och julmys blev det, så det blev trots allt en jul för mig.
Men ska jag sammanfatta de senaste veckorna så är det nog bara ett ord som passar, nämligen "grått". "Tungt" kan oxå funka...
Imorrn ska jag försöka ta mig till jobbet, spännande att se hur det går. Spänning i vardagen, varenda jävla dag.
onsdag 29 december 2010
tisdag 14 december 2010
Tillbaka på jobbet
Idag fick jag äntligen återvända till jobbet efter allt mitt snorande, hostande och all min ynklighet. Skönt som fan var det :)
Jag ser det som ett friskhetstecken att jag höll på att klättra på väggarna i slutet av min förkylning. Alltså friskhetstecken när det gäller mitt huvud.
Fast åh vad lätt det hade varit att bara tappa allt pga en veckas frånvaro. Lätt att glida in i dimman igen.
Lite kaos i rutinerna, och helt plötsligt kan allt kännas gråare än vanligt och saker känns ännu svårare än vanligt. Skrämmande...
Men jag gled inte in i dimman, jag släppte inte taget, utan jag valde att försöka återgå till mina rutiner (just nu är de enda rutiner jag har de som innebär att jag går till jobbet, men det är ju alltid nåt).
1-0 till mig, med andra ord ;)
Jag har haft en fin dag idag, trots en grotesk trötthet.
Jag känner mig som en zombie mest hela tiden, och det suger musten (och lusten) ur mig, men det måste ju gå över NÅN gång. Det kan ju inte vara meningen att jag ska tillbringa hela mitt liv som zombie tycker jag.
Fast sen vad själva livet tycker, det kan ju bara tiden utvisa..
Jag ligger i sängen o skriver nu, o stackars magnus ligger bredvid och är rastlös i väntan på att vårt kvällsordspelande ska börja. Så jag ska ta och vara en bra flickvän nu och spela lite Ordsvall med honom :)
Jag ser det som ett friskhetstecken att jag höll på att klättra på väggarna i slutet av min förkylning. Alltså friskhetstecken när det gäller mitt huvud.
Fast åh vad lätt det hade varit att bara tappa allt pga en veckas frånvaro. Lätt att glida in i dimman igen.
Lite kaos i rutinerna, och helt plötsligt kan allt kännas gråare än vanligt och saker känns ännu svårare än vanligt. Skrämmande...
Men jag gled inte in i dimman, jag släppte inte taget, utan jag valde att försöka återgå till mina rutiner (just nu är de enda rutiner jag har de som innebär att jag går till jobbet, men det är ju alltid nåt).
1-0 till mig, med andra ord ;)
Jag har haft en fin dag idag, trots en grotesk trötthet.
Jag känner mig som en zombie mest hela tiden, och det suger musten (och lusten) ur mig, men det måste ju gå över NÅN gång. Det kan ju inte vara meningen att jag ska tillbringa hela mitt liv som zombie tycker jag.
Fast sen vad själva livet tycker, det kan ju bara tiden utvisa..
Jag ligger i sängen o skriver nu, o stackars magnus ligger bredvid och är rastlös i väntan på att vårt kvällsordspelande ska börja. Så jag ska ta och vara en bra flickvän nu och spela lite Ordsvall med honom :)
Published with Blogger-droid v1.6.5
lördag 11 december 2010
Skrutt
Just nu ligger jag i sängen som en skrutt och "vilar" medans stackars Magnus är nere på Lidl och handlar middag. Och lördagsgodis ;)
Varför ligger jag då i sängen så här mitt på blanka dagen?
(Nu när jag tänker efter är ju det en lite dum fråga att ställa när det gäller mig eftersom jag faktiskt tar tupplurar ibland, men det lät som en bra frågeställning när jag skrev den *harkel*)
Anledningen till att jag ligger här är iaf att jag är lite skruttig idag.
Och varför är jag skruttig då?
Jo, för att jag har en groteskt oskön säng som har en hård kant i mitten av den (det är två 80-sängar som står ihop), och på denna groteska kant låg jag i natt och försökte sova.
Men varför då detta tänker ni? Varför inte bara undvika den hårda kanten? Har hon nu hittat på ett nytt sätt att plåga sig själv på?
Nä, kära vänner.
Den enkla anledningen till kanten i ryggen i natt är att Gabriell sov här eftersom Ulla-Bella och spindelmannen skulle på julbord.
Gabriell tog halva sängen, jag låg i mitten, och sen låg Magnus ute på kanten. Vilket då gjorde att jag hamnade mitt på den otäcka kanten och därmed inte sov knappt nåt alls.
Busan var med ett tag oxå, inklämd mellan mig och Magnus.
Finns det hjärterum så finns det stjärterum, yeah right.
Visst, två människor och en fluffig katt får plats i en 80-säng om de tycker väldigt mkt om varandra. Men inte fan är det skönt.
Vid 8 var jag kissnödig, så jag gick på toa och sen passade jag på att lägga mig på soffan med täcket mitt. Tänkte att jag kanske kunde få lite sömn där, och jag somnade faktiskt till slut, fast det tog ett tag.
9 ringde väckarklockan (som jag glömt i sovrummet), så jag sprang upp som en liten raket och hämtade den. Sen snoozade jag till 10 (som jag alltid gör, minst en timmes snoozande).
Då kom Magnus smygande och sa att jag kunde lägga mig i sängen i stället så kunde han lägga sig på soffan. Nej fan heller, sa jag (som jag alltid säger när folk erbjuder mig saker). Men jag tänkte titta lite på tv, sa han, och då gick jag iväg till sängen med gott samvete.
Holy christ vad sängen var mjuk i det läget! Alltså, så där otäckt mjuk nästan. Det kändes som att jag la mig på ett enda stort hav av mjuk mjuk bomull.
Och trots att Gabriell låg på sin sida av sängen och snarkade och andades högt som fan så somnade jag direkt och sov som en liten gudinna fram till 12.
Så ja, jag känner mig lite skruttig idag, och jag skäms nästan inte för det heller. Har man bara sovit några timmar så får man faktiskt känna sig skruttig. Punkt slut.
Nu kom Magnus tillbaka, så nu ska jag hjälpa till med middagen. Jag kan ju iaf alltid låtsas att jag hjälper till, så verkar jag jättesnäll :)
Varför ligger jag då i sängen så här mitt på blanka dagen?
(Nu när jag tänker efter är ju det en lite dum fråga att ställa när det gäller mig eftersom jag faktiskt tar tupplurar ibland, men det lät som en bra frågeställning när jag skrev den *harkel*)
Anledningen till att jag ligger här är iaf att jag är lite skruttig idag.
Och varför är jag skruttig då?
Jo, för att jag har en groteskt oskön säng som har en hård kant i mitten av den (det är två 80-sängar som står ihop), och på denna groteska kant låg jag i natt och försökte sova.
Men varför då detta tänker ni? Varför inte bara undvika den hårda kanten? Har hon nu hittat på ett nytt sätt att plåga sig själv på?
Nä, kära vänner.
Den enkla anledningen till kanten i ryggen i natt är att Gabriell sov här eftersom Ulla-Bella och spindelmannen skulle på julbord.
Gabriell tog halva sängen, jag låg i mitten, och sen låg Magnus ute på kanten. Vilket då gjorde att jag hamnade mitt på den otäcka kanten och därmed inte sov knappt nåt alls.
Busan var med ett tag oxå, inklämd mellan mig och Magnus.
Finns det hjärterum så finns det stjärterum, yeah right.
Visst, två människor och en fluffig katt får plats i en 80-säng om de tycker väldigt mkt om varandra. Men inte fan är det skönt.
Vid 8 var jag kissnödig, så jag gick på toa och sen passade jag på att lägga mig på soffan med täcket mitt. Tänkte att jag kanske kunde få lite sömn där, och jag somnade faktiskt till slut, fast det tog ett tag.
9 ringde väckarklockan (som jag glömt i sovrummet), så jag sprang upp som en liten raket och hämtade den. Sen snoozade jag till 10 (som jag alltid gör, minst en timmes snoozande).
Då kom Magnus smygande och sa att jag kunde lägga mig i sängen i stället så kunde han lägga sig på soffan. Nej fan heller, sa jag (som jag alltid säger när folk erbjuder mig saker). Men jag tänkte titta lite på tv, sa han, och då gick jag iväg till sängen med gott samvete.
Holy christ vad sängen var mjuk i det läget! Alltså, så där otäckt mjuk nästan. Det kändes som att jag la mig på ett enda stort hav av mjuk mjuk bomull.
Och trots att Gabriell låg på sin sida av sängen och snarkade och andades högt som fan så somnade jag direkt och sov som en liten gudinna fram till 12.
Så ja, jag känner mig lite skruttig idag, och jag skäms nästan inte för det heller. Har man bara sovit några timmar så får man faktiskt känna sig skruttig. Punkt slut.
Nu kom Magnus tillbaka, så nu ska jag hjälpa till med middagen. Jag kan ju iaf alltid låtsas att jag hjälper till, så verkar jag jättesnäll :)
torsdag 9 december 2010
fortfarande snörvlig och livsfarligt spel
Jag snörvlar fortfarande på ganska bra, men börjar nog närma mig lite friskhet när det gäller min förkylning.
Jag fick order av Eva-Lena (chefen) att stanna hemma hela denna vecka, och jag antar att hon har rätt i att det nog är ganska klokt.
Men ack så tråkigt. Det kryper i kroppen som bara den. Jag är svintrött och rastlös på samma gång.
Förhoppningsvis är jag iaf frisk på måndag så jag kan jobba lite då *håller tummarna*
Fyyyy fan vad det är farligt att ha spel på mobilen! Jävlar i min låda vad jag fastnar, om och om igen!
Jag kan sitta i timmar och bara tokspela, helt jävla omöjligt är det att sluta. Tack gode gud för att det inte är pengar inblandade, då hade jag nog varit mer än bankrutt vid det här laget.
Jag blir fasiken rädd för mig själv, hade helt glömt bort att jag har en sån där manisk del i mig. Helt fixerad blir jag, och börjar jag spela i sängen på kvällen så är det groteskt svårt att sluta.
Jag skulle nog kunna spela hela nätterna (och dagarna) om det var möjligt. Riktigt skrämmande är det må jag säga *ryser*
Nu hade jag tänkt sätta mig här och skriva en hel del, eller iaf lite, men nu när jag väl sitter här har jag banne mig inte ro. Så det får bli en annan gång.
Nu ska jag nog försöka göra kväll snart så jag kommer i säng relativt normal tid för en gångs skull, det behövs kan jag lova...
Jag fick order av Eva-Lena (chefen) att stanna hemma hela denna vecka, och jag antar att hon har rätt i att det nog är ganska klokt.
Men ack så tråkigt. Det kryper i kroppen som bara den. Jag är svintrött och rastlös på samma gång.
Förhoppningsvis är jag iaf frisk på måndag så jag kan jobba lite då *håller tummarna*
Fyyyy fan vad det är farligt att ha spel på mobilen! Jävlar i min låda vad jag fastnar, om och om igen!
Jag kan sitta i timmar och bara tokspela, helt jävla omöjligt är det att sluta. Tack gode gud för att det inte är pengar inblandade, då hade jag nog varit mer än bankrutt vid det här laget.
Jag blir fasiken rädd för mig själv, hade helt glömt bort att jag har en sån där manisk del i mig. Helt fixerad blir jag, och börjar jag spela i sängen på kvällen så är det groteskt svårt att sluta.
Jag skulle nog kunna spela hela nätterna (och dagarna) om det var möjligt. Riktigt skrämmande är det må jag säga *ryser*
Nu hade jag tänkt sätta mig här och skriva en hel del, eller iaf lite, men nu när jag väl sitter här har jag banne mig inte ro. Så det får bli en annan gång.
Nu ska jag nog försöka göra kväll snart så jag kommer i säng relativt normal tid för en gångs skull, det behövs kan jag lova...
lördag 4 december 2010
hängig gumma och inredningsbok
Idag har jag varit, om det är möjligt, ännu hängigare än igår. Stackars mig.
Dagen har segat sig fram, fast jag måste erkänna att när man kliver upp strax efter 12 på "morgonen" så är det ju faktiskt inte så fasligt många timmar att sega sig igenom sedan.
Snart får man gå och lägga sig igen och det är apfröken ofantligt tacksam för. Imorrn hoppas vi att förkylningssnörvlet försvunnit och att slemmet torkat bort.
Jag lyckades faktiskt sy på en "ruta" på lampan idag, alltså lampan jag har hemma, och det är jag väldans stolt över. Mer har det inte blivit, men det hör inte hit *harkel*.
Eller jo förresten, lite mer har det blivit idag! Kakor har ätits och så har det vilats lite oxå :)
Imorrn satsar vi på mer lampa, och så måste det bli en tur till macken för att hämta paket. Det är ett roligt paket jag ska hämta ut, ett VÄLDIGT roligt paket om jag får säga det själv :D
En inredningsbok á la 1994 är vad jag ska få med mig hem, det är inte illa det. Jag lånade boken av chefen på jobbet och blev helt lyrisk när jag bläddrade i den. Det står allt där i!
Hur man syr kuddfodral t ex, men det är inte bara en sorts kuddfodral de visar.
Nej nej, kära vänner, de visar fyrkantiga kuddfodral, runda kuddfodral, korvkuddfodral, fodral med vingar, fodral med tofsar, fodral med volanger, fodral med spetsar osv osv osv.
Fantasin deras är oändlig! Och väldigt mkt är fult *harkel*
Men sen har de fasiken pedagogiska bilder och beskrivningar av varenda liten inredningsgrej man kan komma på. Hur man målar om, hur man klär om möbler. Kanske du vill sy egna gardiner? Självklart finns det med, och självklart finns även gardinerna med volanger/tofsar/spetsar osv
Sy sittgrejer till köksstolarna är något jag verkligen måste göra, och tro på fan att de har flera olika sorters såna oxå! Med volanger, med tofsar, med knutar, med resår och ta mig fan allt man kan komma på.
Så den boken ska bli kul att få hem :D Jag hittade den groteskt billigt på bokbörsen (en kanonsida för folk som vill bli av med gamla böcker), så det var inte så mkt att fundera på.
Nu börjar datorn bli lite väl varm för mitt arma lår, så nu får det inte skrivas mer (ni ska se de röda märken jag alltid har på kvällarna efter att ha suttit med datorn i knät/på låret)..
Dagen har segat sig fram, fast jag måste erkänna att när man kliver upp strax efter 12 på "morgonen" så är det ju faktiskt inte så fasligt många timmar att sega sig igenom sedan.
Snart får man gå och lägga sig igen och det är apfröken ofantligt tacksam för. Imorrn hoppas vi att förkylningssnörvlet försvunnit och att slemmet torkat bort.
Jag lyckades faktiskt sy på en "ruta" på lampan idag, alltså lampan jag har hemma, och det är jag väldans stolt över. Mer har det inte blivit, men det hör inte hit *harkel*.
Eller jo förresten, lite mer har det blivit idag! Kakor har ätits och så har det vilats lite oxå :)
Imorrn satsar vi på mer lampa, och så måste det bli en tur till macken för att hämta paket. Det är ett roligt paket jag ska hämta ut, ett VÄLDIGT roligt paket om jag får säga det själv :D
En inredningsbok á la 1994 är vad jag ska få med mig hem, det är inte illa det. Jag lånade boken av chefen på jobbet och blev helt lyrisk när jag bläddrade i den. Det står allt där i!
Hur man syr kuddfodral t ex, men det är inte bara en sorts kuddfodral de visar.
Nej nej, kära vänner, de visar fyrkantiga kuddfodral, runda kuddfodral, korvkuddfodral, fodral med vingar, fodral med tofsar, fodral med volanger, fodral med spetsar osv osv osv.
Fantasin deras är oändlig! Och väldigt mkt är fult *harkel*
Men sen har de fasiken pedagogiska bilder och beskrivningar av varenda liten inredningsgrej man kan komma på. Hur man målar om, hur man klär om möbler. Kanske du vill sy egna gardiner? Självklart finns det med, och självklart finns även gardinerna med volanger/tofsar/spetsar osv
Sy sittgrejer till köksstolarna är något jag verkligen måste göra, och tro på fan att de har flera olika sorters såna oxå! Med volanger, med tofsar, med knutar, med resår och ta mig fan allt man kan komma på.
Så den boken ska bli kul att få hem :D Jag hittade den groteskt billigt på bokbörsen (en kanonsida för folk som vill bli av med gamla böcker), så det var inte så mkt att fundera på.
Nu börjar datorn bli lite väl varm för mitt arma lår, så nu får det inte skrivas mer (ni ska se de röda märken jag alltid har på kvällarna efter att ha suttit med datorn i knät/på låret)..
fredag 3 december 2010
sjukling idag
Idag är jag en liten sjukling. Med betoning på LITEN. Jag var mycket sjukare sist jag var riktigt sjuk, då var jag ju sängliggande typ en vecka, men lik förbannat känner jag mig jätteliten idag. Inte lätt att vara sjuk när man är så klen som jag är.
Jag är hemma från jobbet idag pga förkylningen, känner mig allmänt mossig i huvudet och har ungefär 20 liter slem i halsen (eller i bröstet kanske? vart sitter slemmet egentligen?), så det fick bli en hemmadag.
Självklart ligger jag här och tänker att jag måste åtminstone sy på lampan jag har här hemma nu när jag är hemma från jobbet, men än så länge har inget hänt.
I stället fastnade jag i Ordsvall på mobilen.
Snacka om beroendeframkallande spel må jag säga, jag har nog aldrig hört mig själv tänka "bara en gång till" såååå många gånger som jag gör när jag spelar det där spelet.
Jag försöker trösta mig med att det blir lite hjärngympa av det (det är ett ordspel) fast den trösten är inte klockren.
Jaja, när man är sjuk så får man bara ligga på soffan och spela spel, trots att man känner sig görstressad över allt man egentligen borde göra i stället.
Att vara sjuk är inte riktigt min grej tror jag bestämt.
Är jag hemma så tycker mitt inre att jag absolut inte bara får slappa (vilket kanske är precis vad man behöver när man är en liten sjukling).
Nä, mitt inre tjatar om att jag borde diska, sy lampa, städa, sortera saker, eller något annat som hela tiden står på min inre lista. Slappna av, vad är det?
Det där är lite extra kämpigt nu när det är så mkt att göra på jobbet.
Jag får panik över att jag missar en dag av lampskärmsmakeri.
Jag får dåligt samvete gentemot chefen och känner mig som en allmänt dålig människa. Och herregud, jag är inte ens uppe i heltid, hur fan kommer jag bete mig när den dagen kommer?
Det är väl förresten lika bra att jag berättar nåt nytt nu när jag är så här mossig i huvudet och inte riktigt förstår vad jag gör... Jag har skaffat pojkvän. Så, nu var det sagt, nu vet ni det.
Jag har hållt tyst ett tag om det hela eftersom jag inte velat oroa folk (eftersom det inte är så länge sen svampmannen var i mitt liv och huserade), men även för att jag själv varit förvirrad som en vilsen råttbäbis.
Karln i fråga är Magnus, den Magnus jag började umgås med för några månader sen.
Vi var ju BARA KOMPISAR, något vi båda betonade som galningar där i början av vårt umgänge, jag antar att vi båda försökte hjärntvätta oss själva.
Hjärntvätten funkade uppenbarligen inte (man kanske måste ha sköljmedel oxå, även under en hjärntvätt, för att det ska bli en bra tvätt), och nu är vi tillsammans.
Vi har varit tillsammans ett tag, och nu äntligen börjar jag slappna av i det hela och börjar släppa min oro över att det ju egentligen är alldeles för tidigt för mig att ha ett förhållande igen.
Jag hade ju fina planen att jag skulle ha det här arbetsprövningsåret som MITT år, jag skulle bara bry mig om mig själv och bygga upp mig själv igen.
Men livet ville tydligen något annat.
Oj vad jag har haft ågren över detta, tankarna har snurrat heeela tiden utan att jag kommit fram till något av värde.
Men nu verkar jag börja släppa oro och ångest över det hela. Jag är kär och magnus är hur bra som helst.
(Nej, magnus är inte narkoman, alkoholist, gravt psykiskt störd eller något dylikt, han är fasiken normal)
Han hamnade i depression efter hjärnblödningen för några år sen, men det är ju fan inte konstigt med tanke på att hela hans liv rasade samman då.
Nu bygger han sakta upp livet igen och har börjat skapa det liv han vill ha utifrån den han egentligen är.
Han pluggar silversmide just nu och ska sen gå in på guld. Och så kanske han lägger till juvelerarutbildning också.
Han behandlar mig som en prinsessa, jag har aldrig varit med om nåt dylikt. Och oj vad vi skrattar när vi är tillsammans. Sen är han, på riktigt, världens snällaste. Så ni kan vara lugna ;)
Jag är så avslappnad när jag är med honom, och jag trivs oerhört bra med honom, så detta borde inte bli fel. Man vet ju aldrig, mkt kan hända, men känslan just nu är att det nog går vägen.
Nu måste jag verkligen vila lite... Hade tänkt vila direkt när magnus gick till skolan sin vid elva, men jag fastnade ju som sagt i det förbenade mobilspelet så det får bli en vila nu i stället.
Han kommer hit igen efter skolan och jag känner självklart att jag måste ha gjort massa massa saker tills dess, så nu är det bråttom. En snabbvila får det bli, och sen måste jag göra nån nytta. Eller iaf låtsas göra nån nytta *harkel*.
Jag är hemma från jobbet idag pga förkylningen, känner mig allmänt mossig i huvudet och har ungefär 20 liter slem i halsen (eller i bröstet kanske? vart sitter slemmet egentligen?), så det fick bli en hemmadag.
Självklart ligger jag här och tänker att jag måste åtminstone sy på lampan jag har här hemma nu när jag är hemma från jobbet, men än så länge har inget hänt.
I stället fastnade jag i Ordsvall på mobilen.
Snacka om beroendeframkallande spel må jag säga, jag har nog aldrig hört mig själv tänka "bara en gång till" såååå många gånger som jag gör när jag spelar det där spelet.
Jag försöker trösta mig med att det blir lite hjärngympa av det (det är ett ordspel) fast den trösten är inte klockren.
Jaja, när man är sjuk så får man bara ligga på soffan och spela spel, trots att man känner sig görstressad över allt man egentligen borde göra i stället.
Att vara sjuk är inte riktigt min grej tror jag bestämt.
Är jag hemma så tycker mitt inre att jag absolut inte bara får slappa (vilket kanske är precis vad man behöver när man är en liten sjukling).
Nä, mitt inre tjatar om att jag borde diska, sy lampa, städa, sortera saker, eller något annat som hela tiden står på min inre lista. Slappna av, vad är det?
Det där är lite extra kämpigt nu när det är så mkt att göra på jobbet.
Jag får panik över att jag missar en dag av lampskärmsmakeri.
Jag får dåligt samvete gentemot chefen och känner mig som en allmänt dålig människa. Och herregud, jag är inte ens uppe i heltid, hur fan kommer jag bete mig när den dagen kommer?
Det är väl förresten lika bra att jag berättar nåt nytt nu när jag är så här mossig i huvudet och inte riktigt förstår vad jag gör... Jag har skaffat pojkvän. Så, nu var det sagt, nu vet ni det.
Jag har hållt tyst ett tag om det hela eftersom jag inte velat oroa folk (eftersom det inte är så länge sen svampmannen var i mitt liv och huserade), men även för att jag själv varit förvirrad som en vilsen råttbäbis.
Karln i fråga är Magnus, den Magnus jag började umgås med för några månader sen.
Vi var ju BARA KOMPISAR, något vi båda betonade som galningar där i början av vårt umgänge, jag antar att vi båda försökte hjärntvätta oss själva.
Hjärntvätten funkade uppenbarligen inte (man kanske måste ha sköljmedel oxå, även under en hjärntvätt, för att det ska bli en bra tvätt), och nu är vi tillsammans.
Vi har varit tillsammans ett tag, och nu äntligen börjar jag slappna av i det hela och börjar släppa min oro över att det ju egentligen är alldeles för tidigt för mig att ha ett förhållande igen.
Jag hade ju fina planen att jag skulle ha det här arbetsprövningsåret som MITT år, jag skulle bara bry mig om mig själv och bygga upp mig själv igen.
Men livet ville tydligen något annat.
Oj vad jag har haft ågren över detta, tankarna har snurrat heeela tiden utan att jag kommit fram till något av värde.
Men nu verkar jag börja släppa oro och ångest över det hela. Jag är kär och magnus är hur bra som helst.
(Nej, magnus är inte narkoman, alkoholist, gravt psykiskt störd eller något dylikt, han är fasiken normal)
Han hamnade i depression efter hjärnblödningen för några år sen, men det är ju fan inte konstigt med tanke på att hela hans liv rasade samman då.
Nu bygger han sakta upp livet igen och har börjat skapa det liv han vill ha utifrån den han egentligen är.
Han pluggar silversmide just nu och ska sen gå in på guld. Och så kanske han lägger till juvelerarutbildning också.
Han behandlar mig som en prinsessa, jag har aldrig varit med om nåt dylikt. Och oj vad vi skrattar när vi är tillsammans. Sen är han, på riktigt, världens snällaste. Så ni kan vara lugna ;)
Jag är så avslappnad när jag är med honom, och jag trivs oerhört bra med honom, så detta borde inte bli fel. Man vet ju aldrig, mkt kan hända, men känslan just nu är att det nog går vägen.
Nu måste jag verkligen vila lite... Hade tänkt vila direkt när magnus gick till skolan sin vid elva, men jag fastnade ju som sagt i det förbenade mobilspelet så det får bli en vila nu i stället.
Han kommer hit igen efter skolan och jag känner självklart att jag måste ha gjort massa massa saker tills dess, så nu är det bråttom. En snabbvila får det bli, och sen måste jag göra nån nytta. Eller iaf låtsas göra nån nytta *harkel*.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)