Möte som skapat en röra

Idag tog jag mig inte iväg till jobbet, inte heller igår. Jag vet inte vad det är, men det är som att ingenting riktigt funkar för mig nu. Luften har gått ur mig av någon anledning och det mesta känns tungt.

Jag hade möte med Af och Fk förrförra veckan, det tog väl knäcken på mig.
Jag brukar normalt bara vara knäckt samma dag som mötet varit (om jag överhuvudtaget blir knäckt), kanske några dagar till. Men den här gången sitter det i.

Tiden går och sista maj går min arbetsprövningstid ut.

Jag har tydligen möjlighet till förlängning av min sjukersättning, om jag lämnar in ansökan med läkarintyg, men det vet man ju aldrig hur det går. Och även om jag får förlängt så måste jag in i nåt nytt projekt eftersom jag då varit i detta projekt 1 år (maxtiden).
Får jag inte förlängd sjukersättning så blir jag arbetslös och får anmäla mig på arbetsförmedlingen.

Enligt min handläggare på Af finns det 4 alternativ på hur det kommer bli efter maj, men jag har fasiken ingen koll alls på dessa alternativ.

Försäkringskassan var sjuk på mötet, så det var bara jag och Af-handläggaren (som inte kunde säga så mkt eftersom hon inte visste så mkt om nånting alls). Jag fick inget sammanhang av det hon sa, det var många "kanske", "jag vet inte riktigt" osv.

Sen så fick jag panik och började gråta efter ett tag där på mötet, så jag kunde inte riktigt ta in vad handläggaren sa. Allt blev bara panik, det är väl det enda jag minns.
Och jag kommer ihåg att hon sa att inget av alternativen innebär att jag får fortsätta vara på Skärmateljén eftersom Eva-Lena inte har råd att anställa mig.

Min handläggare på försäkringskassan ringde mig veckan efter, när hon var frisk igen, men jag har lika många frågetecken i huvudet ändå. Hon sa helt enkelt inte så mycket.
Hon sa inte hur många sjukdagar jag har kvar, bara att jag har dagar kvar.
Så jag kommer inte bli utförsäkrad, vilket sabbar min plan för att få stanna på Skärmateljén.
Om jag inte får förlängd sjukersättning så blir jag "friskförklarad", även om min arbetsförmåga bedöms endast vara 25%.

Herregud, vilken röra. Jag förstår ingenting. Förstår ni? Nä, tänkte väl det, speciellt inte med tanke på hur rörigt jag skriver ;)
Det bara snurrar i huvudet och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på.

Försäkringskassan tycker att jag ska leta efter en ny arbetsprövningsplats där jag har chans till anställning. Hur fan ska jag lyckas med det på 3 månader?
Det finns ju inte en jävel som skulle vilja anställa mig redan i juni, speciellt inte med tanke på att jag knappt klarar av mina 15 timmar i veckan som det är nu.

Nä, röra är det, big time. Så jag fungerar inte riktigt som jag ska. Fast det har jag väl aldrig gjort när jag tänker efter ;)

Jag har iaf börjat måla om i köket, och jävlar i min låda vilken skillnad det blir.

Det blir klargrönt på två väggar och vitt på två väggar. Sen blir det kanske en väggmålning på ena vita väggen.
Just nu har jag kommit så långt att jag fått till ena gröna väggen och en vit vägg.

Det går trögt må jag säga, men det kommer kännas otroligt gött när det är klart. Man blir så himla glad av den gröna färgen, det gillar vi :) Bilder får komma när det är klart...

Jag vet inte om jag sagt det, men jag är jourhem åt två små skruttar, Zelma och Zuma. Två små oerhört söta kattungar. Fast Zuma är nog dryga halvåret, så hon är inte så himla liten. Zelma är väl några månader, kanske till och med ett halvår gammal, men jättejätteliten.

Och vilka busfrön de är. Holy christ, här flyger mattorna omkring som att de aldrig var gjorda för att ligga på ett golv.

De kommer nog vara här kanske 2 månader till, sen är det dags för adoption av dom. Jag hoppas jag inte kommer gråta så mkt som jag gjorde när Lucas flyttade, men även om jag gör det så är det värt det.

Känslan av att rädda två små liv, att se dom utvecklas och börja lita på människor är oslagbar. Det kostar pengar, vilket jag inte har så mycket av, och det kostar tid, men det är fasiken värt det. Varenda litet framsteg de gör värmer mitt hjärta länge länge.




Zuma


Zelma





Vad ska jag hitta på idag nu då?
Jag borde börja måla vägg nr.3 i köket, men jag vet inte om orken finns. Sen borde jag sy gardiner också, men tyget jag köpte på second hand är helt förjävligt och man måste pressa och tråckla innan man kan sy i det. Jobbigt med andra ord ;)

Vi får se vad det blir.
Något måste jag ju göra för att inte sjunka djupare, det är ett som är klart.

Igår dammsög jag här hemma, så jag kände mig lite lite nyttig trots att jag inte klarade av att åka till jobbet. Idag får jag köra samma strategi, men vi får se vad det blir för syssla som utförs..

Nu ska det iaf lunchas (tack gode gud för att jag har kvar mat från middagen igår!).