Sömn

Det här är en ganska tråkig lördagskväll måste jag erkänna. Magnus är hemma hos sig och jag känner mig mest bara trött på mig själv eftersom jag inte har gjort ett endaste dyft idag.
Listan på saker jag skulle ha gjort är väl ungefär 1 meter lång, men inget blev gjort. Suck och stön vad less jag blir på mig själv.

I morgon är det i alla fall en sak jag SKA fixa, och det är att ta mig iväg till Friskis och gå en timme igen. Varje söndag har jag ju sagt, så här i början, och det må jag väl banne mig klara av.

Måste dock komma ihåg att ta med mig en liten handduk när jag går dit imorrn, kan lova att jag svettade ner hela löpbandet förra veckan. Och så kan det nog vara smart att ha ett hårband eller nåt, så inte svetten ringer i ögonen hela tiden. Eller det kanske räcker med handduk. Hm..svårt beslut..

Jag hade glömt att jag blir en enda stor svettpöl när jag tränar, vare sig jag bara går tokfort, eller kör ett pass. Fast det glömmer jag nog inte i första taget efter förra veckan, då jag blev påmind om det den hårda vägen haha

Det skulle vara ofantligt trevligt att orka/hinna gå på storloppisen också som är i Majorna imorrn, men prio nr.1 är en timmes promenad, sen får vi se hur det blir. Jag har för övrigt inga pengar över efter räkningarna, så det vete fasiken om det är så kul att gå på loppis då...

Jag vet inte om jag sagt det, men jag har fått tillbaka mina sängar. De jag lämnade hos svampmannen när jag flyttade från honom.

Jag köpte ju två begagnade på Blocket när jag flyttade hit till Bergsjön och jävlar i min låda vad de var obekväma. Men jag har stått ut med dom i ett år, med ett antal morgnar som ryggen inte varit riktigt glad.

Men nu har svampmannen äntligen fått sin lägenhet såld, så nu kunde jag åka och hämta mina riktiga madrasser. Vilken dröm, ingen ryggsmärta så långt ett öga kan nå :)
Sängarna må vara gamla, men de är i alla fall riktigt gjorda, till skillnad från de två jag hade här innan.

Fröken Anka tittade hur de obekväma madrasserna såg ut på undersidan när vi tog dom till tippen (det var lika bra att skjutsa iväg dom på en gång när vi ändå hade släp), och möbeltapetsör som hon är kunde hon gott förstå att jag inte sovit bekvämt i dom. De var tydligen helt knasigt gjorda..

Så nu sover jag bra mkt skönare :D

Plus att Seroquelen faktiskt verkar få mig att sova lite bättre också.
Här i veckan kom jag faktiskt till jobbet hyfsat i tid. Och hör och häpna, jag orkade till och med duscha två morgnar innan jag gick till jobbet!

Jag har ju alltid duschat på kvällarna eftersom jag är på tok för trött och stressad på morgnarna. Men det var faktiskt ingen direkt stor ansträngning att duscha här i veckan.
Framsteg som kan verka små för andra människor, men som för mig är gigantiska ;)

Och så somnar jag på kvällarna, helt otroligt!
Jag ligger och spelar lite Mahjong på mobilen tills jag blir snortrött (det tar bara nån timme efter jag tagit pillren). Då lägger jag huvudet på kudden och somnar säkerligen inom en kvart.

Jag ligger inte och vrider och vänder mig i timmar som jag alltid gjort förut.
Jag kan fortfarande ha ångest (härom kvällen hade jag en puls på 130, det var inte så trevligt när jag skulle sova), men jag somnar ändå.

Kanske jag kan bli lite piggare och må lite bättre om sömnen funkar bättre? *håller tummarna*

Jag verkar ha börjat få lite rutin på sömnen också, jag vaknar runt halv nio och kan inte somna om. Jag kan vara trött, men kliver ändå upp.
Och det har nog inte bara att göra med att Zelma alltid kommer den tiden och biter mig i näsan (jag antar att det är små kärleksbett, men faaaan vad ont det gör!).

Tänk vad mycket sömnen betyder. Utan sömn fungerar man inte, så enkelt är det.

Nu är det lite kvällspyssel som gäller, sen blir det sängen så jag kommer upp i tid imorrn och tar mig iväg till Friskis :)

Kortis

Ett kort inlägg får det här bli. Bara så att ni vet att jag lever.

Vad som händer efter sista maj är fortfarande ett frågetecken för min del eftersom inte ens Af eller Fk vet hur det kommer bli för mig. Jag försöker se det som spännande, men det känns faktiskt mest bara stressande.

Jag har käkat Seroquel i typ en månad nu.

Första två veckorna kände jag inte ett dyft, så jag fick höja till dubbel dos och nu sover jag iaf bättre än tidigare. Eller, jag sover inte bättre, men jag somnar iaf på kvällen utan att behöva ta lugnande.
Jag har bara ätit dubbel dos i drygt 1 vecka (eller är det 2?), så jag kan inte säga så mkt om det hela.

Den enda biverkningen jag har märkt av är att jag blir groteskt torr i munnen. Jag känner mig som en amfetaminsnubbe när jag går omkring och suger på min tunga eller läpp för att jag ska hålla munnen åtminstone halvblöt.

Måste nog ta och köpa lite flourtuggummin på apoteket innan jag tuggat sönder läpparna mina (har faktiskt lyckats få små blåsor på insidan av läpparna pga att jag går och suger på dom hela dagarna).

Kanske att jag är lite tröttare också, men det är ju lite svårt att säga när det gäller mig eftersom jag periodvis knappt kommer ur sängen om dagarna. Jag har varit tröttare senaste tiden, men det behöver inte ha ett skit med medicinen att göra.

Igår var jag faktiskt iväg på Friskis & Svettis här i Kortedala. Ja jävlar i min låda vad jag överraskade mig själv genom att gå dit ;)

Jag gick bara en timme på löpbandet, det blev 6 km, men det är ju iaf en början. Och man måste ju börja i början har jag hört någonstans (fast jag själv vill helst börja i slutet, på toppnivå haha).

Jag är helt såld på löpband, vilken fantastisk uppfinning!

Är man ute och går utomhus så tappar man såklart tempot lite om man blir trött, men det är ju omöjligt att sacka efter på löpbandet (om man inte vill ramla av det såklart, men det är det nog inte så många som vill göra).
Man kan bara gå långsammare om man knappar in att man VILL minska hastigheten, annars är det bara att så fint traska på i den fart man bestämt sig för.

Och det är ju hur bra som helst att man kan ställa in backar lite nu och då!
Jag körde varannan låt backe, varannan låt plan "mark", helt perfekt. Och allt eftersom tiden går tar man tyngre och tyngre backar, så att det verkligen känns att man rör på sig :D

Helt perfekt!

Min plan är att jag ska gå typ en timme på löpbandet varje söndag, och kommer jag iväg en eller två extra gånger under en vecka så är det en fin bonus.
Men jag ska INTE försöka tvinga mig själv att åka dit minst 4 ggr i veckan, för då blir det bara pannkaka av allt.

Jag får stå ut med att jag gått upp i vikt och att jag just nu har noll kondition, inget blir bättre bara för att jag försöker hetsa mig själv till att träna bara för att jag vill gå ner i vikt osv.

Nä, det är lugna puckar som gäller och fokus på mitt inre mående (istf viktminskning).
När jag traskat minst en timme i veckan nån månad kan jag kanske våga mig på något pass, men det får bli när jag känner mig redo.


Nu måste jag börja med mitt kvällspyssel så jag kommer i säng i tid.

Jag var iväg och jobbade idag trots att jag egentligen är ledig på måndagar, så jag är lite extra trött.
Imorgon blir det också jobb, sen tror jag att jag är ledig på onsdag (har diabetesskötertska då) och sen blir det jobb torsdag och fredag.

Vi har fått en beställning från ett uteställe här i stan på tre gigantiska lampskärmar (1,5 meter i diameter), och vi måste bli klara med dom senast fredag eftersom de tar så väldans stor plats i butiken. Så jag jobbar lite extra den här veckan.

Nä, nu blir det fasiken sängen (fast först lite kvällspyssel).